Paradisön Langkawi

Dag 6-8, 23-25 juni, Langkawi Island

Vi försökte boka resan från Kuala Lumpur till Langkawi med Air Asia, men de godtog inte bokningar med flyg som påbörjas inom 24 timmar, så vi provade firefly istället.

Har inte hört talas om fireflyz flygbolag innan och hemsidan fungerade sisådär bra med blandade felmeddelanden. I alla fall fungerade sajten bättre efter att jag hade skapat en inloggning där och sedan matat in kontokortsuppgifterna. TODO: Kolla så de inte drar dubbelt!

Room 2514

På morgonen checkade vi ut från Dorsett regency hotel på Jalal Imbi. Vi var mycket nöjda med rummet så jag förbokade rummet till våra 3 sista dagar på semestern. Sen tog vi en taxi till Subang airport som är KL’s city flygplats..  fastän alla säger att det går så mycket snabbare att ta sig dit tycker jag det tog lika lång tid dit som att åka till KLIA (den stora) flygplatsen.

Air Asia driver sin verksamhet från KLIA flygplatsen men vill väldigt gärna trafikera Subang men har inte fått tillstånd. Firefly får tydligen flyga från Subang pga av att de använder sig utav propellerplan. I alla fall så vill jag säga att flygplatsen är liten.. men så kommer jag att tänka på Säve flygplats.. och lämnar därför ämnet.

Vi äter en jättegod nudelrätt från tjejerna i hörnet på en av flygplatsens restauranger innan vi sätter oss i gaten och väntar på flyget.

Firefly

Firefly planet är en halvtimme försenad.. men vi har ingen bråttom. Planet är inte så stort, ser ut som en halv 737a fast med propellrar.

Ungefär 30 stolsrader á 4 stolar per rad.  Jag misstänkter fireflyz ägs av malaysian airways, eller har någon form av samarbete med dem efterssom malaysian airways dyker upp om och om igen i samband med fireflyz. Senast på skräp/spy-påsarna i fickorna på stolsryggen.

Fireflyz är ett lågprisflyg. Tycker det är roligt att se hur fireflyz skiljer sig åt från Ryan Air. De tillåter 20kg bagage checked bagage och bjöd på en bulle och ett glas mango juice under flighten. Sedan har de två flygvärdinnor som anstränger sig för att ge bra service.

Kul att åka propellerplan. Första gången. Inte så stor skillnad egentligen. Det låter och dånar en del vid starten men väl uppe bland molnen avtar det.

När vi närmar oss Langkawi ser vi de vackra färgskiftningarna i vattnet och känslan av paradis börjar infinna sig. På flygplatsen bokar vi taxi (18rm) till vårt hotell som ligger bara några kilometer nedanför flygplatsen.  Han stannar framför entren varav personen hälsar oss välkomna och tar våra väskor.

Inne i receptionen har de inte fått vår hotellbokning ännu vilket leder till att jag får ”bevisa” vår bokning genom att skriva ut bekräftelsen från min e-post. Efteråt kör de oss i små golf-bilar till vårt rum som ligger närmast havet på andra våningen i ett trähus med gigantisk balkong. Ojoj, här ska vi trivas.

Krav på paradiset

Det tar inte många minuter innan vi fått på oss badkläder och springer ner för trapporna och ut till stranden. Nere vid stranden lägger vi oss på handdukarna på solstolarna ner mot vattnet.

Det ligger snäckor överallt på stranden och havet är ljuvligt skönt att komma i, men det är fullt med vassa stenar på havsbotten och vattnet är grumligt och smutsigt (!) så att man inte kan se något. Det flyter omkring brädbitar (med spikar) och annat i vattnet.

Det känns plötsligt som en stor besvikelse att vara här eftersom vi rest runt halva världen och sedan bokat en paradisö på 5-stjärnigt hotell. Känns ju helt sjukt att klaga på det här egentligen.. men jag förväntar mig att ett ”paradis” ska leverera mer än det här.. !!!

I ren desperation slänger vi oss i poolen och simmar runt lite innan vi inser väldigt snabbt att det inte är i poolen vi vill spendera vår tid. Receptionisten säger det att det är lågvatten just nu och att det kommer bli mycket bättre imorgon när det är högvatten.

På kvällen följer vi stranden längs Pantai Beach. Vi märker hur högvattnet är på väg och hur mer och mer av strandremsan försvinner. Beachen är lång (2km) kantad av kokosnöt-palmer nästan hela vägen ner till vattnet förutom en liten strand med sand. Jag har aldrig sett grönområde med palmer så nära stranden tidigare.

Vi äter en indisk buffe och roti canai (6st) innan vi åter tar oss tillbaks till hotellet. Jag vill titta lite på internet för att kunna planera hur och vart som är nästa destination, men enligt hotell manualen är det väldigt dyrt, nästan 50rm per timme. Nästan 200kr i timmen alltså. En tjej på ett internetcafe några 100-tals meter nedför gatan tar ju bara 3rm per timme. Det blir ingen internet.

Langkawi dag 2

Stressade sticker vi snabbt iväg till frukostbuffen som slutar kl 10:30. Tycker det är lite väl tidigt för ett turisthotell.

Dag 2 är en helt ny dag. Verkligen..

• Havet har klättat ett tiotals meter närmare strandlinjen under natten och det är inte alls längre lika grumligt och smutsigt. Paradiset .. ser ut som ett paradis!
• Shaoli har fått ett riktigt täcke i sängen istället för den provisoriska lösningen med filt och dubbla lakan.
• Den ruttna fruktskålen som stod vid ingången har försvunnit.
• Internet kostar 50rm per dag. Manualen är utdaterad!
• Room service verkar mycket trevligare

Igår funderade jag verkligen på hur vi skulle trivas här och om vi bara skulle sitta och vänta ut dagarna, men nu känns det äntligen som vi kan njuuta….

En mäktig frukost buffe, och frågan är om den inte är den bästa någonsin med en grym service och äggrätter tillagade på beställning. Jag tog en omelett med bacon, ost, lök och annat. Nypressade fruktjuicer mango, papaya, ananas m.m.

Tycker det är kul att se hur folk bara struntar i hotellreglerna om dresskoder och sånt. Det var en grej som störde mig lite att man måste klä sig på ett visst sätt, speciellt i bar och restaurang-området kring receptionen. Har inte upplevt det på hotell tidigare.

I alla fall så fortsätter det att strömma in folk till frukostbuffen, även långt efter det att vi ätit färdigt. Konstigt.. efterssom vi gick dit vid 10:30 och buffén skulle sluta 10:30.

Under dagen ligger vi bara och sover vid havet.. under riktiga palmer och små träd som ”friserats” så de agerar naturliga paraplyer åt oss. Det är såå vackert och vi har nästan stranden helt för oss själva. Nästan inga människor alls.

”number one action on langkawi is mangroove”

Under kvällen besöker vi största staden kuai och tar en taxi dit för att kolla runt lite. Taxi chauffören vill vänta på oss medans vi handlar. (han skulle ändå köpa en video, sa han) I alla fall så var shoppingcentret jätte-trist så vi lät oss medvetet förföras av chaufförens idéer om vad vi kan göra istället.

”number one action on langkawi is mangroove” och så fick vi uppleva mangroove träsket med fladdermössgrottor, och att mata örnar. Att mata örnarna var riktigt mäktigt. De såg ut som falconreklamens örnar, bruna och fina, och störtdök ner mot maten som killen på båten kastade ut från båten. Här och var sprang eller simmade en varan omkring. Utöver detta sprang det omkring apor fritt på stränderna runt omkring.

På vägen tillbaks till hotellet bad vi chauffören stanna vid en lokal marknad. Han tyckte väl inte den skulle va något speciellt.. men för oss är det väl alltid intressant att komma nära det som kanske inte just är ämnat för turister..

Det är helt grymt vad man kan upptäcka. Lokala maträtter och en prissättning av varor på helt andra nivåer än vi är vana vid i de turistiga områdena/shoppingcentrana. Vi köpte varsin satay spett och varsin indisk samosa.

Den läskiga dubai-killen.

När vi står inne i ett lokalt konditori inte långt från hotellet kommer det in en man med sin son och frågar mig om jag har amerikanska pengar. Det har jag inte. Han tittar på mig och frågar mig då om indiska pengar.

Han mumlar något om att han ska visa upp till  sin kompis. Han är från Dubai och viftar framför oss med massa pengar från sin egen plånbok. Jag säger att jag inte har några indiska pengar, på vilket han undrar vart jag kommer ifrån. Jag säger att jag är från Sverige, och självklart vill han då se mina svenska pengar. Jag säger att jag inte har några pengar alls på mig.

Då skakar han hand med mig, går ut ur affären och åker iväg på sin motorcykel.

Funderar en stund om vad han kan varit ute efter.. ville han bara se min plånbok? så han kunde råna mig senare? eller .. bra att jag inte hade några pengar i alla fall.

När vi kommer hem inser vi att klockan i sängen går helt åt skogen fel. Den går tre timmar för snabbt. Haha, då var vi uppe redan vid 7 tiden i morse när vi stressade till frukosten 🙂

Langkawi dag 3

Efter ytterligare en mäktig frukost. Nu har de ändrat de olika yoghurt sorterna och jag tar en blåbärsyoghurt till cornflaksen. Det är nästan så vi längtar efter de nystekta omeletterna de serverar här. Shaoli börjar dock få problem med magen men kan ändå inte låta bli den goda ”natur”-glassen.

Paradiset är HÄR.

Vi har bestämt oss för att inte ta några av de extra turer som erbjuds här. Vår beach är grym trots att vi helst hade velat ha crystalclear snorklingsvatten. De (hotellet+försäljare på gatorna) vill att vi ska åka till coral island.

Vi har ett fantastiskt läge i vårt boende med panorama utsikt över havet och jättenära stranden. Balkongen är underbar att sitta på och rummet är säkert 5 meter högt till taket. Träbyggnad. Det verkar vara någon form av kulturkrav på byggnaderna som gör att de måste byggas i trä på det här viset. I alla fall är det helt grymt att bara njuta av palmerna och havet.

Nu har jag i alla fall bokat flyg till nästa destination..